En tisdagmorgon klockan 07:30 hade jag
träff i mitt gamla gymnasium i Raseborg med min favoritlärare genom tiderna, Erik
som han får heta i denna blogg. Ett varmt välkomnande av honom och det äkta
intresset av att få veta vad jag sysslar med nu för tiden kunde inte göra (den
tidiga) morgonen bättre. Själv hade jag Erik som biologilärare både i
högstadiet och gymnasiet och kan utan tvekan säga att han bidrog till mitt val
av studier.
Jag visste att börjar jag inte intervjun
så snabbt som möjligt kommer vi att prata om helt andra saker tills klockan är
8 och lektionen borde börja. Så över en kopp kaffe började jag ställa mina
frågor. Denna gång ställde jag frågorna till honom som en gymnasielärare.
Mina första frågor angick faktorer som
han tycker påverkar undervisningen, planeringen av undervisningen samt om den
nya läroplanen redan påverkat på något vis.
Kursen och målgruppen menade Erik att är
faktorer som mest påverkar undervisningen. Han sade att det är stor skillnad på
om han lär ut åt låt oss säga 40 elever en obligatorisk kurs eller en fördjupad
kurs var elevantalet är t.ex. 15. När han berättade att han har varit lärare i
skolan nu i litet på 30 år menade han att han har lärt sig se hur undervisningen
skall utföras från den första gången han ser sin nya grupp av elever.
Planeringen av undervsiningen sade Erik
att nu mera är en rutin, men något som han poängterade som viktigt var att det
skall finnas möjlighet till och att man måste vara beredd på förändringar ifall
det visar sig vara nödvändigt. Han sade även att “Jag kan lova att jag läser mina läxor bäst av alla mina elever”.
Angående den nya läroplanen svarade Erik
att han inte ännu gjort förändringar, utan att högre styrgrupper ännu har hand
om saken. Han nämnde också att de flesta förändringar som han gör sker
naturligt och att de nya direktiven främst syns hos nya lärare.
Eleverna, som Erik anser som det
viktigaste i undervisningen, motiverar han genom att upprätthålla bra social
kontakt med dem, samt att undervisningen och kursprovena varken får vara för
lätta eller för svåra. Alltid då det finns tid eller möjlighet använder sig
Erik av learning by doing, eftersom
han anser att det är ett ypperligt sätt att behandla och lära sig kunskapen
själv. Han tycker dock att det är synd att det speciellt i gymnasiet ofta är
ont om tid och alternativa undervisningssätt uteblir.
Genom att inte själv vara “för” klok
menade Erik att han beaktar elevers olika nivåer i sin undervisning. Han sade
att man förstås som lärare måste kunna sin sak och helst också brinna för sitt
ämne men att man måste förstå sig på de elever som kan ämnet mindre bra än
andra. Att förklara någonting på ett komplicerat sätt, ifall det skulle kunna göras
på ett lättare sätt, för att själv verka väldigt klok och kunnig menade Erik
att är det sämsta en lärare kan göra. För de elever som däremot vill veta
ytterligare detaljer skall man kunna ge dessa den information. Erik ansåg det
också viktigt att en lärare skall kunna behandla flickor och pojkar lika, och
det kan jag av egen erfarenhet säga att han kan.
Att aktivera eleverna med frågor från
föregående lektion direkt de första minuterna av lektionen är ett koncept som
Erik alltid kört med. Han sade att det förbättrar stämningen i klassen samt att
tröskeln att kunna fråga eller avbryta honom blir genast lägre om varje elev
får “öppna munnen” från början.
Denna repetition var någonting som
skiljde Erik från alla andra lärare, och när han nämnde denna så hoppades jag
på att jag skulle få observera den nu, i hopp om att inget förändrats sedan jag
själv gick hans kurser.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti